Häst

Sårskador hos hästar

När hud eller slemhinna skadas uppstår en sårskada. Man brukar dela in sårskador i olika typer efter hur de har uppstått, till exempel skärsår, rivsår, sticksår och krossår.

Hur allvarlig en sårskada är, beror på var den sitter, hur omfattande den är och hur mycket det blöder. Även en liten sårskada kan vara allvarlig om den skadat känslig vävnad som leder, senskidor, ögon eller större kärl.

Vilka är symptomen?

  • Trasig hud eller slemhinna
  • Blödning
  • Svullnad
  • Värme
  • Ömhet
  • Tecken på infektion - feber och varflöde

Vad orsakar sårskador?

Sårskador uppstår framförallt under vår och sommarsäsongen. De orsakas ofta av olämpliga stängsel som till exempel taggtråd. Dåligt underhållna stängsel med hängande trådar som hästarna kan fastna i och trasiga trästängsel med utstickande spikar, kan orsaka sårskador. Ibland skadar hästar varandra genom sparkar och bett. I stallmiljön kan trånga utrymmen och olämplig inredning orsaka sårskador.

Följder av sårskador

Den vanligaste komplikationen är att såret infekteras av bakterier. Ett infekterat sår läker inte, så gäller det att snabbt behandla infektionen. Tecken på infektion, är att såret varar och att hästen får feber. Var består av sårsekret, döda celler och döda bakterier. Det är ofta tjockt, gulaktigt och kan lukta illa. Om det ansamlas mycket var i sårhålan, uppstår en böld. Vid en infektion i en led eller en senskida, blir hästen kraftigt halt och får hög feber, ett tillstånd som är mycket allvarligt. Om såret sitter på ett ben, är det vanligt att hästen drabbas av lymfangit, det vill säga en inflammation i lymfkärlen som gör att hela benet svullnar kraftigt.

En speciell typ av infektion orsakas av stelkrampsbakterien. Den förökar sig gärna i sticksår och bildar ett gift som orsakar stelkramp. Stelkramp leder ofta till att hästen dör eller måste avlivas. Man kan förebygga stelkramp genom att vaccinera hästen.

En vanlig komplikation hos hästar, är bildning av stora mängder ärrvävnad, så kallat svallkött. Svallkött är en vulstig, rosafärgad vävnad som buktar ut från sårytan. För att såret ska läka, måste svallköttet avlägsnas.

I övrigt beror komplikationerna på vilken vävnad som blivit skadad och hur omfattande skadan varit. Vid alla typer av komplikationer, ska man kontakta veterinär så att hästen får den behandling som behövs.


Hur påverkas användbarheten?
Sårskador läker bäst, när sårytorna får ligga stilla i förhållande till varandra till dess såret läkt ihop. Om det spänner mycket i såret när hästen rör sig, bör den ta det lugnt och kanske stå på boxvila eller i en mindre hage under ett par veckor. Användbarheten på längre sikt, är helt beroende av vad som skadats. De flesta skador berör bara huden eller huden och ytliga muskellager. De skadorna brukar läka snabbt och utan allvarligare komplikationer.

Sårskador som drabbat en led eller en senskida måste alltid behandlas så snabbt som möjligt av veterinär. Trots det är risken för bestående skador stor. En infekterad led kan förstöras på några timmar. Vid infektion i en senskida är risken stor för sammanväxningar mellan senskidan och böjsenorna, med bestående hälta som följd. I båda fall är risken stor att man tvingas avliva hästen.

Sårskador som drabbar sträcksenor brukar läka bra, även om det ser illa ut vid skadetillfället. Skador på böjsenorna är betydligt allvarligare. Om man lyckas reparera skadan väntar en lång konvalescenstid. Risken är stor att hästen kommer att få en bestående hälta. Prognosen är bättre för föl och unghästar.

Vid risk för sår i ögat, ska hästen alltid undersökas av veterinär. Obehandlade hornhinnesår kan leda till att hästen förlorar synen på ögat, dessutom är tillståndet mycket smärtsamt.

1. Förebyggande
Hur förebygger jag sårskador?



Fysiologi
Sårskador läker bäst hos unga, friska individer. Äldre hästar tar längre tid på sig att bilda ärrvävnad. De löper också större risk att drabbas av sårinfektioner som fördröjer läkningsförloppet. Hästar med kroniska sjukdomar och hästar i allmänt dålig kondition har också sämre läkförmåga. Exempel på sjukdomar som kan hämma sårläkningen är sjukdomar som drabbar hjärta, lever, njurar, samt allmänna infektioner och ämnesomsättningsrubbningar.

Miljö
Trasiga staket eller olämpliga stängselmaterial som till exempel taggtråd och fårstängsel, är en risk för hästen. Även andra stängselmaterial kan vara farliga om hästen trasslar in sig i dem, eller springer emot dem. För att minska skaderisken är det viktigt att bygga hagen så säker som möjligt och att vara noga med underhållet. Det ska inte finnas några trånga eller spetsiga hörn i hagen där en häst kan bli inträngd och det bör vara ordentliga gångar mellan hagar som ligger nära varandra, så att hästar som går i olika hagar, inte kan hälsa på varandra. Områden i hagen som kan vara farliga för hästen, till exempel stenrös och liknande, bör stängslas in så att hästarna inte kan komma åt dem. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera att elen i hagen fungerar, det minskar risken att hästarna kommer lösa och skadar sig.

Att släppa ihop hästar innebär alltid en risk för skador. När man släpper ihop hästar som ska gå med varandra för första gången, bör det ske i en stor hage, med bra underlag, alternativt i ridhus. Undvik att släppa ihop hästar som bara kan gå ihop en kortare tid.

Vid utfodring i hagen är det viktigt att utfodra på ett sådant sätt att alla hästar kommer åt att äta. Det förhindrar onödiga skador som orsakats av att hästarna bråkat om maten. Enklast är att sprida ut grovfodret i flera högar med ordentliga mellanrum. Man kan också utfodra i foderhäck, men då är det viktigt att den är tillräckligt stor så att alla hästar får plats att äta samtidigt.

Gå igenom stallmiljön och åtgärda vassa utstickande delar i inredningen som hästen kan skada sig på. Om det finns galler mellan hästarna, är det viktigt att det har rätt avstånd mellan spjälorna så att en häst som sparkar mot gallret med hoven, eller biter mot det, inte riskerar att fastna och skada sig. Fönster och lampor bör skyddas med galler. Mera information om hur stallet ska utformas och vilka mått som gäller, finns att läsa i ”Djurskyddsbestämmelser Häst” som kan beställas från Statens jordbruksverk på sjv.se. Häftet kan också beställas per telefon 036-15 50 00 (växeln)

Foder
En korrekt foderstat som innehåller alla de näringsämnen, vitaminer och mineraler som hästen behöver, ger de bästa förutsättningarna för att eventuella skador ska läka. Mineralerna zink och koppar är viktiga för sårläkning. Även kalcium och järn. Bland vitaminerna är A, C, E och K-vitaminerna särskilt viktiga för sårläkning.

Hantering och nyttjande
En välhanterad häst som litar på sin skötare, ryttare eller tränare, löper mindre risk att skadas, eftersom risken att den plötsligt kastar sig undan och försöker fly om den blir skrämd är mindre.

Det är viktigt att hästens utrustning, huvudlag, sele, sadel, eventuella täcken och skydd sitter bra. Om de lossnar kan de innebära en skaderisk för hästen.

Använd benskydd vid behov när du tränar. Strykkappor är till för hästar som har tendens att stryka sig (slå ihop benen). Vid hoppning är det bra att använda benskydd som skyddar böjsenorna. Man kan också välja att linda hästens ben. Vid träning och tävling i vissa grenar, kan det vara aktuellt att använda till exempel boots för att skydda ballar och kronränder mot att hästen trampar sig själv. Det är extra viktigt om hästen har broddar.

Skydda hästens ben med rejäla benskydd vid transport. Om hästen har broddar bör de skruvas ur. Tänk på att det kränger mycket i transporten, redan vid låga hastigheter, när man svänger och bromsar in. Det kan leda till att hästen skadar sig själv när den plötsligt måste trampa om för att återfå balansen.

Att tänka på:

  • Sår läker bättre hos unga friska individer, än hos äldre med någon typ av sjukdom.
     
  • Bygg ordentliga hagar och var noga med underhållet.
     
  • Undvik att släppa ihop hästar som bara kan gå tillsammans en kortare tid.
     
  • Ge alla hästar i hagen möjlighet att äta samtidigt.
     
  • Se över stallets utformning och åtgärda eventuella risker.
     
  • En balanserad foderstat ger en bättre läkförmåga.
     
  • Hel och välskött utrustning minskar skaderisken.
     
  • Använd skydd vid behov vid träning, tävling och transport.

2. Diagnos och behandling
Hur märker jag att hästen är sjuk?

  • Skada i hud eller slemhinna
  • Blödning
  • Svullnad
  • Värme
  • Ömhet
  • Feber
  • Varbildning

En sårskada är en skada i hud eller slemhinna och eventuellt vävnaden under. Skadan innebär att främmande organismer, som till exempel bakterier, kan ta sig in i kroppen. För att förhindra det, gäller det för kroppen att snabbt reparera skadan. På grund av att blodkärl skadats, blöder de flesta sår mer eller mindre. Det första steget är att blodet koagulerar, blödningen upphör och det bildas en sårskorpa. Om ett större kärl skadats, kan det hända att kärlet måste knytas av, för att få stopp på blödningen. Efter en tid, kan man se tecken på inflammation runt såret. Inflammation är kroppens svar på en skada och tecken på att reparationssystemet aktiverats. Symptomen vid inflammation som är svullnad, rodnad, värme, och smärta. Rodnaden syns sällan på hästar, eftersom huden ofta både är pigmenterad och täckt av päls.

Innan såret kan läka, måste det renas från smuts, bakterier och skadad vävnad. Under den så kallade reningsfasen, kan det rinna klar sårvätska, ibland blodblandad från såret. Nästa fas i sårläkningen kallas för reparationsfasen. Celler från sårkanterna börjar dela sig och växa in i såret. Efter cirka 10-14 dagar, brukar såret ha växt ihop så att man kan ta bort eventuella stygn.

Om bakterier kommit in i såret och börjat föröka sig, har såret blivit infekterat. Tecken på infektion är att det rinner missfärgad, ofta gul, lite tjockare vätska från såret, var. Var består av döda celler, bakterier och sårvätska. Ett annat tecken på infektion är att hästen drabbas av feber. Sår som infekterats läker inte förrän infektionen bekämpats. Mindre infektioner kan ofta behandlas genom tvätt med ett desinfektionsmedel som till exempel jodopax (observera dock att man inte ska använda desinficerande medel till färska sårskador). Följ doseringsanvisningen på förpackningen när lösningen blandas till. Det är viktigt att lösningen inte blir för stark. Mera omfattande infektioner måste behandlas med antibiotika.


Vad ska jag göra?

  • Försök behålla lugnet. De flesta sårskador ser betydligt mer dramatiska ut än vad de är. Lugna också hästen. Ibland kan det hjälpa att lägga på en orolig häst en brems en stund. Det underlättar också vid undersökningen och omhändertagandet av skadan.
     
     
  • Flytta hästen, om det är möjligt, till ett ställe där skadan kan tas omhand.
     
  • Vid kraftig blödning – lägg ett tryckförband. Sterila kompresser, bomull och gasbinda är bäst, men eftersom det är bråttom, får man använda det man har till hands. För att åstadkomma extra tryck mot såret, kan man använda hela gasbinderullar som man lindar fast över skadan. Det är viktigt att dra åt så att det verkligen blir ett tryck mot skadan. Låt det sitta maximalt en timme och kontakta veterinär så fort som möjligt.

     
  • Rengör såret. Använd kallvatten, gärna från en vattenslang. Spola länge, gärna 20 minuter. Det rengör såret och motverkar svullnad. Det går också bra att använda steril koksaltlösning. Man ska inte använda jodopax eller andra desinficerande medel till färska sårskador, eftersom det skadar vävnaden.
     
     
  • Inspektera såret. Undvik att peta med fingrarna i såret, eftersom det ökar risken för att såret ska bli infekterat. Var sitter såret? Hur djupt verkar det vara? Vilka typer av vävnader kan ha skadats? Finns det något främmande i såret, till exempel rester av en pinne eller liknande? De här uppgifterna är viktiga för att kunna bedöma hur allvarlig skadan är och för att kunna beskriva skadan för en veterinär.
     
  • Kontakta alltid veterinär om såret blöder mycket, om du misstänker att såret behöver sys, om det finns risk för att en led, en senskida, en böjsena, ett öga eller någon annan känslig vävnad har skadats. Kontakta också alltid veterinär om du känner dig osäker på hur du ska behandla skadan. Det går bra att rådfråga Agrias Telefonveterinär på telefonnummer 0900-100 51 61, vardagar 16-24, helger 07-24. (60 kronor per samtal oavsett längd).
     
  • Bandagera såret. Syftet med bandagering är att minska risken för infektion, genom att skydda såret från nedsmutsning, minska svullnaden, suga upp eventuell sårvätska och hjälpa till att hålla såret stilla. Närmast såret bör man ha en steril kompress. Kompressen bandageras fast med ett rejält lager bomull och gasbinda. Bandaget kan gärna skyddas med en vanlig benlinda ytterst. Var noga med att inte dra åt för hårt.
     
  • Kontrollera att hästen är ordentligt stelkrampsvaccinerad. Efter en grundvaccination ska hästen vaccineras vart tredje år för att behålla skyddet. Vid större sårskador och sticksår, rekommenderas att ge en extra dos. Alla sårskador innebär en risk att hästen drabbas av stelkramp.
     
  • Infekterade sår. Det tar ofta några dagar innan ett sår blir infekterat. Tecken på infektion är att det rinner lite tjockare missfärgad vätska från såret, var. Det är också vanligt att hästen drabbas av feber. Infekterade sår kan behandlas genom tvätt med ett desinficerande medel som jodopax jodopax (observera dock att man inte ska använda desinficerande medel till färska sårskador). Ibland krävs behandling med antibiotika. Om man är osäker ska man alltid kontakta veterinär.
     
  • Sticksår kan vara svåra att upptäcka på grund av en liten såröppning som kan döljas av pälsen. De brukar inte heller blöda så mycket. Ofta upptäcks de inte förrän de orsakat komplikationer som till exempel lymfangit. Särskilt farliga är de om de går in i en led eller en senskida. Det kräver omedelbar veterinärvård. En annan allvarlig komplikation till sticksår är stelkramp.
     
  • Rivsår orsakas av taggtråd eller liknande. Såret består ofta av sönderrivna hudflikar med varierande skador på vävnaden under. Det är vanligt med fickbildningar.
     
     
  • Krossår kan uppkomma efter att hästen gått omkull eller fått en spark av en annan häst. Själva såret är ofta inte så stort, men det kan ändå vara mycket vävnad som är skadad under huden och som tar tid att läka. Området brukar bli varmt, ömt och svullet.
     
  • Skärsår har ofta jämna fina kanter som gör dem tacksamma att sy. De blöder ofta rikligt.
     
  • Sår som misstänks kunna gå in i en led eller en senskida ska tas omhand av en veterinär så fort som möjligt. Prognosen för hästen är helt beroende av hur snabbt hästen kan få vård.
     
  • Sår i ögat ska alltid undersökas av veterinär för att undvika framtida men som nedsatt syn eller blindhet. De kräver ofta en intensiv behandling flera gånger dagligen under ett par veckors tid för att läka. Om hästen kniper med ögat och verkar irriterad, är det stor risk att ögat skadats.
     
  • Spiktramp. Det är ganska vanligt att hästar trampar in vassa föremål i hoven, till exempel spikar. Vid en plötslig kraftig hälta, ska man undersöka hoven noga. Det är särskilt farligt om det främmande föremålet gått in i strålens mellersta tredjedel eftersom det då finns risk för skador in till strålbensbursan, djupa böjsenan mm. För säkerhetsskull bör man alltid låta en veterinär undersöka hästen.


Att göra:

  • Var lugn
  • Flytta hästen (om det är möjligt) till ett ställe där den kan tas omhand.
  • Vid behov - tryckförband
  • Rengör såret
  • Inspektera såret
  • Bandagera såret
  • Kontrollera stelkrampsskyddet
  • Kontakta veterinär
  • Infekterade sår
  • Sticksår
  • Rivsår
  • Krossår
  • Skärsår
  • Sår som berör led eller senskida
  • Sår i ögat
  • Spiktramp

Vad gör veterinären?
Veterinären undersöker sårskadans omfattning. Var skadan sitter, hur stor den är, vilka vävnader som skadats och om såret kan tas omhand i fält eller om hästen måste skickas vidare till en klinik för vidare vård. För att kunna undersöka hästen ordentligt, brukar hästen få lugnande medel. Ofta behöver hästen sys. Innan dess, rengör veterinären såret och området runtomkring noggrant. Ibland rakar man också huden närmast såret. Därefter tvättas och lokalbedövas området. Innan såret sys ihop, gör veterinären nya sårytor genom att klippa bort den yttersta delen av sårkanterna. För att såret ska läka bra, krävs att det är fräscha sårkanter som sys ihop. Stygnen ska sitta 10-14 dagar. Om såret har en djup ficka, finns det risk att det samlas blod och sårvätska där. Vätskan är utmärkt för bakterier att växa i, så det uppstår lätt en infektion. Genom att skära hål på sårfickan på dess lägsta punkt och sätta in en drän, hindrar man ansamlingen av vätska. En eventuell drän brukar få sitta ungefär 4 dagar. Misstänkta skador på senor, senskidor eller leder brukar remitteras till klinik för vidare behandling.

När såret tagits omhand, bandageras det ofta, för att undvika att det kommer in smuts och bakterier i såret och för att minska svullnaden. Vid vissa typer av sårskador sätter veterinären in antibiotika direkt. Det gäller till exempel om man misstänker att såret gått in i en led eller en senskida, men också om såret är väldigt omfattande, eller om det sitter på ett känsligt ställe. Veterinären ger också ofta smärtstillande och avsvällande medicin till hästen.

3. Rehabilitering och eftervård
Det akuta stadiet är över, vad ska jag göra nu?


Om du är osäker på hur såret ska behandlas, bör du rådgöra med din veterinär. Eventuella stygn ska normalt sitta 10-14 dagar. Var uppmärksam på tecken på komplikationer som till exempel infektion. Tecken på infektion är att såret varar. Om det är sytt, är det vanligt att det spricker upp. Ett annat tecken är att hästen får feber. Tempa hästen dagligen, gärna morgon och kväll. Normal temperatur för en häst är 37,5-38,2.

Bandagera gärna sårskadan under den första tiden. Det minskar svullnaden och hjälper till att hålla såret stilla. På så sätt underlättar det läkningen. När såret är färskt, är det bästa att använda en steril kompress närmast såret. Utanpå det lägger man ett bandage av bomull och gasbinda. När läkningen kommit igång, fastnar kompressen gärna i sårytan. Läkningen kommer då att störas, eftersom man skadar ytan varje gång man byter bandage. Istället bör man använda ett material som inte fastnar närmast såret, till exempel spenbandage, även kallat snögg. Under de första dagarna när såret vätskar, är det bra att byta bandaget dagligen, eller så ofta som den veterinär som undersökt hästen ordinerat. Tvätta såret vid behov, med vatten eller koksalt. Använd jodopaxlösning om såret är infekterat.

Vid tecken på komplikationer som att hästen blir allmänt påverkad, får feber, såret spricker, det bildas mycket svallkött, och så vidare, bör man rådgöra med sin veterinär.

Att göra:

  • Följ råden du fått av din veterinär
  • Tempa hästen dagligen, gärna morgon och kväll. (Normal temperatur är 37,5-38,2).
  • Bandagera vid behov
  • Rengör såret varsamt, dagligen eller enligt veterinär ordination
  • Kontakta veterinär vid tecken på komplikation

Leg. veterinär Karolina Dahlkvist

Taggord:

Sårskada

Köp försäkring

Skadeanmälan

Sök artiklar

Hitta bland 446 artiklar för Häst

 

Fråga veterinären

Sök bland frågor och svar i Fråga veterinären Häst.

Hästfrågor

Agrias hästbloggar

widget_johan

Johan Dengg

Bloggande kusk

Till Johans blogg
Emelie Brolin

Emelie Brolin

Dressyrryttare

Till Emelies blogg

Följ oss