Hästen har precis som människor först mjölktänder, som sedan växlas till permanenta tänder. Vissa mjölktänder finns redan vid födseln och vid nio månaders ålder brukar unghästen ha fått samtliga 24 mjölktänder.

Full tanduppsättning (40–42 tänder) har hästen mellan fyra och fem års ålder. I samband med tandbyten eller när nya tänder bryter fram är det inte ovanligt att hästen äter sämre, på grund av ömhet eller annat obehag i munnen. Kindtändernas tandkappor är vassa, de kan orsaka sår och till och med växa in i slemhinnan.

Hästens tänder växer cirka två millimeter per år fram till 20-årsåldern, vilket är ungefär lika mycket som de under normala förhållanden slits. Tänderna håller sig därför lika långa.

Undersök tänderna regelbundet

Det är viktigt att upptäcka tandproblem tidigt och ta kontakt med veterinär för undersökning. Väntar hästägaren för länge kan en mer avancerad, långvarig och smärtsam behandling behövas och i värsta fall kanske inte problemet går att åtgärda. Hästar som haft ont i munnen en längre tid kan visa liknande symtom även efter en lyckad behandling.

Från två års ålder är det bra att få hästens tänder undersökta varje eller vartannat år, om inte hästen har något medfött problem som över- eller underbett. Då kan den behöva undersökas oftare.

Därför får hästen ont i munnen

Bettfel, det vill säga över- eller underbett, är den vanligaste orsaken till problem i hästens mun. Det gör att tänderna inte slits korrekt mot varandra utan skapar vassa kanter och hakar som förändrar och försvårar tuggningen.

Vargtänder kan också orsaka problem, framför allt hos de hästar som har bett i munnen. Många rekommenderar att vargtänderna tas bort innan hästen sätts i arbete, eftersom de helt saknar funktion. Alla hästar har inte vargtänder, vanligast sitter de i hästens överkäke precis där bettet placeras i munnen, men kan också ses i underkäken eller ligga dolda under munslemhinnan.

Betselrelaterade problem är tyvärr vanligt och är smärtsamt för hästen. Felaktigt anpassat bett eller felanvända tygelhjälper kan orsaka skador på mungiporna och lanerna, leda till tandvandring eller rotation, tandlossning eller inflammation i tandköttet.

Tandfrakturer kan orsakas av yttre våld eller om hästen lider av tandsjukdomar som gör att det yttre cementlagret på tänderna försvinner.

Rotspetsabscess är en bakteriell inflammation vid tandens rot. Det kan bland annat uppkomma i samband med tandfrakturer. En infektion kan då få fäste och utvecklas längs med pulpkanalerna till rotspetsen. Om detta sker i de tänder som har sina rötter i bihålorna kan bihåleinflammation med ofta ensidigt illaluktande näsflöde ses.

Foderinpackningar kan uppstå vid tandväxling, tandfrakturer, glesbett eller trångställningar samt i hög ålder. Foder kryper ner mellan tand och tandkött och orsakar inflammation som så småningom kan leda till tandlossning.

EOTHR är en sjukdom som främst drabbar framtänderna och den äldre hästen. Orsaken till sjukdomen är inte känd, men symtomen kommer oftast smygande och leder till kronisk smärta. Det finns i dagsläget ingen medicinsk behandling utan behandlingen består av att de tänder som är påverkade avlägsnas.

Symtom på tandproblem hos hästen

Diffusa symtom som att hästen är sur och ovillig kan bero på smärta i munnen.

  • Minskat intresse att äta.
  • Tuggar bollar.
  • Smaskar när den tuggar eller saliverar mycket.
  • Luktar illa ur munnen.
  • Näsflöde, framför allt ensidigt och illaluktande.
  • Svullnader eller sår på käkarna.
  • Kolik.
  • Problem vid ridning, hästen upplevs som ovillig.
  • Undandrar sig bett, gapar eller lägger tungan över bettet.
  • Hästen är huvudskygg.

Så undviker du tandproblem

  • Låt en veterinär undersöka hästens tänder regelbundet från två års ålder.
  • Använd ett korrekt tillpassat bett (eller rid/kör bettlöst). Det är vanligt att hästägare använder ett för långt bett.
  • Variera betten och använd gärna bettlösa alternativ ibland.