Typ av stall

Hur mycket tid kan du lägga på att vara i stallet? Hur mycket pengar kan du spendera? Och hur långt är du beredd att åka?

Kollektivstall innebär att hästägarna delar på in- och utsläpp, fodringar och ibland inköp av foder och strö. Här finns det många varianter och kombinationer och det gäller att hitta det som passar dig och dina förutsättningar bäst.

Fullskötsel innebär att alla fodringar, in- och utsläpp, täckesbyten och i vissa fall mockningen sköts av stallpersonal. Ett bra alternativ för den som har råd att betala för servicen, eftersom du som hästägare kan vara mer flexibel och spontan i ditt övriga liv. Men det betyder inte att du bara kan lämna hästen åt sitt öde!

Lösdrift används ofta för unghästar, ponnyer och islandshästar. Eftersom hästar är skapade för att röra sig mycket, mår de oftast bättre i lösdriftsstall. Men för en bra lösdrift krävs stora hagar, torr och stor ligghall, fri tillgång till hö och möjlighet att få individuell kraftfodergiva. För en högpresterande tävlingshäst är lösdrift troligen inte det bästa alternativet, men det skulle kunna användas i större utsträckning av vanliga hobbyryttare.

Vilket stall du än väljer så se till att få ett skriftligt avtal som reglerar uppsägningstid, hyra, typ av stallplats och vad du förväntas bidra med i stallet! Det är ett enkelt sätt att undvika konflikter och missförstånd.

Säkerhet och stallmiljö

Tänk på:
Säkerheten, utrustningen, hagen, servicen, erfarenheten och de andra hästarna i stallet

Titta på stallets allmänna skick för att bedöma hur säkert det är. Hur öppnas och stängs boxarna, var hängs utrustning och täcken upp, finns det saker hästarna kan skada sig på om de kommer lösa i stallet? Är golvet halt eller väldigt ojämnt? Finns det gamla spikar som sticker ut? Hur binder man upp hästarna i gången och finns det gott om utrymme att passera om en häst ska förbi?

Titta också på hur stallområdet ser ut. Är det snyggt och rent i stallet och på stallplanen betyder det troligen att ägaren är ambitiös och kunnig. En stallbacke full med bråte kan tyda på en slarvig ägare som kanske också slarvar med hästarna.

Boxar och spiltor måste ha godkända mått. Ljus är livsviktigt för en häst och förutom att släppa in solen ger stora fönster också hästen möjlighet att titta ut och få stimulans. Luften i ett stall ska vara torr och temperaturen bör inte vara mer än +10 grader. Bra ventilation är mycket viktigt för att undvika problem med luftvägarna. Se också efter hur och var fodret förvaras.

Fråga hur ofta hästarna får mat. En häst har en liten mage eftersom de i vilt tillstånd kan äta små mängder ofta. Därför måste de fodras minst tre gånger om dagen, men gärna fyra eller fem.

Hästhagar vanlig skaderisk

Titta noga på hur hagarna ser ut. Är de helt leriga och upptrampade eller är det bara nära utgången? Många stall lider av brist på utrymme och tvingas släppa många hästar på en för liten yta. Förutom att leriga hagar kan ge mugg och halkskador och dessutom inte uppmuntrar hästarna att röra på sig, innebär de också en större risk för bitskador och sparkar. I synnerhet om hästarna fodras ute under dagen och kivas om hötapparna.

I större stall är det vanligt att man skiljer ston och valacker i olika hagar. Det är för att undvika bråk när ett sto är brunstigt och för att hindra hingstiga valacker att klättra på stoets rygg, eftersom det lätt kan skada henne.

Hagar som ligger bredvid varandra bör inte delas av med samma staket, utan ha ett mellanrum på minst tre meter mellan staketen. Eftersom hästarna då inte kan nå varandra undviker man skador genom att de står och bråkar över staketet och lockas att gå igenom eller slå ut med ett framben och fastna. Det är också viktigt att staketen inte har taggtråd, fårstaket eller mycket tunn ståltråd och att öppningen till hagen är väl tilltagen.

Fråga vilka hästar din häst ska gå med, hur de är i rang och om de brukar bråka. Det är inte bra att ha två mycket ranghöga hästar tillsammans, eftersom de kommer att ha en ständig maktkamp. Men en mycket ranghög häst bör inte heller släppas med en mycket ranglåg, eftersom den då sannolikt blir hackkyckling. Håll koll på hur kompisgänget fungerar i hagen och var beredd att göra omflyttningar om det behövs.

Service

Fråga efter vilken service som ingår i stallhyran och vad du väntas göra och inte. Om det är det ett kollektivstall – hur många pass förväntas du ta och hur fördelas de? Vad händer om du inte kan komma en dag – går det att köpa enstaka mockningstillfällen eller brukar man hjälpas åt? Förväntas du hjälpa till att lasta hö på skullen en gång i månaden? Ska den som hyr boxen måla och renovera och vem står i så fall för materialet? Har stallet städdagar och vilka deltar där? Hur köper man in foder – gemensamt eller individuellt? Hur stor fodergiva ingår i grundpriset? Finns det möjlighet att förvara eget foder? Hur länge går hästarna ute på dagen?

Utrustning som underlättar

Om stallet är väl utrustat blir allt naturligtvis mycket lättare för dig, men genast mycket dyrare. Ridhus, omklädningsrum, toalett och cafeteria sätter tydliga spår i priset.

Ett ridhus är för många ovärderligt vintertid när det är halt och hårt i marken. Om det inte finns ett ridhus, fråga hur långt det är till närmaste – är det skrittavstånd eller måste man åka transport? Men trots allt kommer man ganska långt med en välskött paddock som har belysning. Om paddocken saltas för att inte frysa måste du vara extra noga med att tvätta både häst och utrustning efter varje träningspass.

Under vinterhalvåret kan det vara svårt att få utrustningen att torka i kalla och fuktiga stall. En torr och kanske uppvärmd sadelkammare är en fördel och gör att du inte behöver släpa hem våta skydd, vojlockar och täcken och stå ut med hästlukten hemma. Dessutom mår sadel och träns bättre av att inte ständigt vara fuktiga eftersom de lätt möglar. Finns det en spolspilta i stallet måste det finnas ett bra avlopp, eller annan avrinning, så att inte fukt samlas och stannar kvar inomhus.

Kunskap i stallet

Det är självklart viktigt att den som dagligen hanterar hästarna har rutin och erfarenhet. Har du en häst som är oberäknelig eller har olater för sig, som att till exempel trängas i boxen, är det självklart viktigt att personalen och de andra i stallet får veta det. Om du står i ett kollektivstall kan det vara bra att ta några av de första stallpassen tillsammans med någon annan för att få koll på alla hästarna och andra rutiner.

Hör dig också för om det finns tränare på anläggningen, eller om någon brukar komma till stallet och ge lektioner. Har de hovslagare och veterinär gemensamt i stallet och samordnar besöken, eller ordnar var och en det för sig? Finns det andra erfarna personer i stallet som du kan fråga om råd om du känner dig osäker på något?

Inriktning och storlek

Fråga vad de som står i stallet har för inriktning. Är de tävlingsryttare och inom vilken eller vilka grenar? Rider de dressyr, hoppning, fälttävlan, western, distans eller bara ut i skogen? Det kan vara viktigt för trivseln. I längden kan det bli tråkigt att vara den enda tävlingsryttaren eller den enda personen som vill ut i skogen och aldrig får någon som sällskap.

Tänk också på att fråga om ridvägar – även om du mest tränar på ridbanan. Det är viktigt att variera träningen och blir din häst konvalescent en period är det bra att ha möjlighet att ge sig ut på skogsturer och att kunna klättra.

Fundera också över hur många hästar som står i stallet. Har din häst tidigare bara stått i små stall med två eller tre hästar, kan det bli en ganska stor omställning att komma till ett stall med 20 hästar eller mer, där det ständigt är liv och rörelse.

Att hitta stall

Det finns många olika sätt att hitta stall. Leta efter annonser i hästtidningar och lokaltidningar, eller sätt ut en egen annons. Många hästmänniskor annonserar nu på Internet. Fråga även runt i din omgivning om någon vet ett bra stall, eller åk helt enkelt till olika stall och fråga.

Lycka till!