 |
Obehandlad tandsten kan orsaka skador i tandens fäste som leder till tandlossning, så kallad parodontit. I samband med tandköttssvullnaden vid inflammation i tandköttet fördjupas tandköttsfickan.
Bakteriebeläggningarna utbreder sig nedåt i tandköttsfickan och bindvävsfibrer i fickans botten löses upp. Tandkötts-fickorna blir därmed ännu djupare och bakteriebeläggningarna får möjlighet att växa ytterligare nedåt rotytan. Beläggningarna mineraliseras till tandsten och inflammationsprocessen påskyndas.
Rothinnans trådar börjar nu förstöras på grund av inflammationen och käkbenet löses upp. Fortsatt fördjupning av tandköttsfickan sker i takt med plackets tillväxt och upplösning av rothinna och käkben. Tanden blir till slut lös.
Tandlossning är ett sent symtom i sjukdomsbilden. Tecken på utvecklad parodontit kan vara att tänderna flyttar sig eller är lösa. Spontana blödningar i tandkött, varbildning, bölder, fistlar och illaluktande andedräkt hör också till sjukdomsbilden.
Parodontit kan betraktas som en kronisk sjukdom med ett smygande förlopp. Ofta pågår den under en lång tid utan att ge några påtagliga symtom.
Regelbunden kontroll är en förutsättning för att förändringarna skall kunna upptäckas i tid. |