Område: Agria Om Forskningsfonden
9,6 miljoner till forskning för hund, katt & kanin
Vill du veta mer om hundägares känslomässiga relation till sin valp eller åldrande hund, om kaniner som drabbas av artros eller om storleken på en valpkull kan vara tecken på rasens hälsa? Inom kort startar tio nya forskningsprojekt som fått del av medel från Agria SKK forskningsfond för 2024.
Forskningsanslag 2024
Agria SKK forskningsfond beviljade projekt för 2024 Total handlar det om 10 nya och 9 pågående forskningsprojekt som delar på 9,6 miljoner kronor. Med fokus på hund, katt och kanin drivs forskningsprojekten i Sverige, Norge, Danmark, Finland och i Tyskland. Effekter av personlighet på smärta och stress hos hundar och deras ägare. Smärta och stress orsakar liknande fysiologiska och beteendemässiga förändringar, vilket kan försvåra upptäckt av smärttillstånd hos djur. Projektet inkluderar studier av 360 hundar och hundägare med validerade frågeformulär, kliniska studier och mentaltest. Målet med projektet är att öka kunskapen om hur personlighet påverkar stress- och smärtuttryck. Ökad kunskap om stress- respektive smärtbeteende förväntas resultera i förbättrad smärtdiagnostik hos hundar och därmed förbättrad djurvälfärd. Projekttid: 3 år Sökande: Eva Sandberg, SLU Datortomografi i kombination med jodkartor för bättre diagnos av sköldkörtelsjukdom Syftet med denna studie är att karakterisera hundens sköldkörtel i samband med olika hormonsjukdomar (hypotyreos, sjukdom i binjurar, tumörer i sköldkörtel med flera). Detta kommer att göras med hjälp av datortomografi (CT) och med jodkartor. CT-jodtäthetsbilder har till exempel potential att förbättra visualiseringen av hela sköldkörteln, dess genomblödning och därigenom hjälpa till att skilja mellan en inflammerad sköldkörtel vid autoimmun sköldkörtelinflammation och tillbakabildning av sköldkörteln i slutskedet av hypotyreos. Projekttid: 2 år Sökande: Marion Schmicke, Tierärztliche Hochschule, Hannover, Tyskland Hur kan sociala media stödja ansvarsfulla katt- och hundägarpraktiker? Projektet undersöker sociala mediers roll för att främja ansvarsfullt katt- och hundägande. Målen inkluderar att förstå sociala mediers råd i linje med veterinära riktlinjer, dess inverkan på husdjursvård och dess roll i djurägares hälsokompetens. Studien kombinerar Netnografi av sociala medier och intervjuer med katt- och hundägare. Förväntade resultat: tidskriftsartiklar, rapporter och samutformade kommunikationsriktlinjer för ansvarsfullt katt-/hundägande på sociala medier. Projekttid: 3 år Sökande: Maria Fuentes, Lunds universitet Psykologiska faktorer associerade med ägare-djurrelationen och puppy blues Den djupa känslomässiga kopplingen mellan människor och deras husdjur har en enorm potential för ömsesidigt välbefinnande. Liknande psykologisk ångest som finns i mänskliga relationer kan också manifestera sig i band mellan människor och husdjur. Vårt undersökningsprojekt kretsar kring två primära mål: att utforska samspelet mellan ägare-husdjurs personlighetskongruens och anknytningsstilar och att fördjupa sig i kopplingen mellan vårdgivarens valpblues och vårdgivarens beteende, såväl som dess inverkan på hundens senare beteendeutveckling. Projekttid: 1 år Sökande: Lohi Hannes, Helsingfors universitet Identifiering av artrossmärta hos kaniner Artrossmärta hos kaniner har tidigare inte studerats. Denna forskning syftar till att studera förändringar i rörlighet, aktivitet och beteende hos kaniner utan och med höft- eller knäartrit. Passiv och aktiv ledrörelseomfång i knä- och höftleder mäts med hjälp av en vinkelmätare och tvådimensionell rörelseanalys. Allmän aktivitet registreras med en aktivitetsmonitor som fästs i en sele på kaninen och aktivitet mäts under 30 minuter två gånger per dag. Rörelseomfång och aktivitetsresultaten för kaniner med och utan artrit jämförs med hypotesen att kaniner med artrit är mycket mindre mobila och aktiva än andra kaniner.Projekttid: 3 år Sökande: Johanna Mäkitaipale, Helsingfors universitet Människans och hundens intimitet mot livets slut Syftet med projektet är att ta fram en etnografisk studie av intimitet mellan människor och hundar i livet för danska äldre människor som bor ensamma. Projektet uppmärksammar åldrande som ett tillstånd som påverkar både hunden och dess ägare och utforskar hur det påverkar relationen. Rekommendationer kommer att tas fram för aktörer som arbetar för att främja äldre vuxnas och sällskapshundars sociala välbefinnande. Uppmärksamhet kommer att ägnas åt etiska frågor i relation till både hundens och ägarens välbefinnande. Projekttid: 2 år Sökande: Nete Schwennesen, Roskilde universitetscenter Maskininlärningsbaserat identifiering och validering av sjukdomsmutationer De senaste genombrotten inom genomik har genererat en mängd komplexa data. Trots framsteg är orsakerna till de flesta ärftliga sjukdomar hos hund fortfarande svårfångade. Osäkerheten leder till uteslutning av hundar från avelspopulationen vilket resulterar i minskad genetisk variation, vilket potentiellt ökar förekomsten av andra hälsoproblem. I detta projekt kommer vi att undersöka orsaken till elva ärftliga hundsjukdomar med en kombination av experimentell validering och en ny maskininlärningsmetod. Projekttid: 1 år Sökande: Suvi Mäkeläinen, Uppsala universitet Lämplighet hos hundar för olika typer av funktion i det moderna samhället Detta projekt syftar till att få mer insikt i utvärdering av funktionalitet för hundar i olika situationer, såväl brukshundar som hundar som huvudsakligen hålls som sällskap. Baserat på frågeformulär och beteendebedömningsdata kommer vi att identifiera specifika önskade egenskaper enligt olika kategorier av hundägare, undersöka i vilken utsträckning beteendebedömningar förutsäger arbetsframgång och undersöka möjliga samband mellan nuvarande och nya utvärderingsmetoder. Projekttid: 3 år Sökande: Therese Rehn, SLU Hur man bäst säkerställer introduktion och välbefinnande för familjekatter som lever tillsammans Detta projekt kommer att avslöja faktorer som främjar positiva sociala interaktioner och förhindrar välfärdsutmaningar bland katter som bor i ett hem, och det kommer att kommunicera resultat om dessa faktorer så att de kan gynna både katterna och deras ägare. Projektet använder en samhällsvetenskaplig metod med blandade metoder som kommer att inkludera djupgående kvalitativa intervjuer med ägare till mer än en katt, följt av en enkätstudie som skickas till ett representativt urval av danska katter. Projekttid: 1 år Sökande: Peter Sandøe, Köpenhamns universitet Korrelation mellan kullstorlek och nivå av genetisk mångfald hos hundraser Över arterna är det känt att höga nivåer av inavel kan leda till minskad kullstorlek. Det finns stor variation i kullstorlek mellan hundraser av liknande kroppsstorlek och vi vill undersöka om detta är korrelerat med graden av genetisk variation. Om vi påvisar en korrelation och hittar ett uppdaterat mått på "normal" kullstorlek för en given storlekskategori av hund, kan kullstorleken i framtiden användas som en enkel tidig indikator för när det är nödvändigt att vidta åtgärder.Projekttid: 1 årSökande: Kim Kathrine L Bellamy, Norsk Kennel Klub
Forskningsanslag 2017
Varje år delar Agria och SKK Forskningsfond ut omkring sju miljoner kronor till forskare i de nordiska länderna med målsättning att forskningsresultaten ska komma till praktisk användning inom avel, djurhälsa och djurhållning. De senaste åren har man också ökat fokus på forskning kring sällskapsdjurens betydelse för den enskilda människan och för samhället i stort.
Forskningsanslag 2018
Agria och SKK Forskningsfond delar årligen ut närmare åtta miljoner kronor till forskare i de nordiska länderna med målsättning att forskningsresultaten ska komma till praktisk användning inom avel, djurhälsa och djurhållning för såväl veterinärer som uppfödare och djurägare.
Forskningsanslag 2014
Häst Se beviljade hästprojekt här Smådjur Agria Djurförsäkrings och Svenska Kennelklubbens forskningsfond delar ut medel till 22 forskningsprojekt för 2014. Till detta har i ett särskilt avtal Agrias och SKKs forskningsfond beslutat stödja en infrastruktursatsning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, genom att delfinansiera ett IonProton system i enlighet med ansökan ”Helgenomsekvensering av Hundar” med 250 000 kr per år i tre år. Nya beviljade forskningsprojekt Miriam Kjörk Granström, SLU. Skadeprevention för den växande hundens rygg samt för arbetande/tävlande hundar; 3år. Hos barn ses en tillväxtperiod där tung belastning av ryggen ger tidig diskdegeneration, varför humanforskning fokuseras på primär skadeprevention. Likheten mellan hundens och människans diskdegeneration är väl belagd. Många unghundar slås ut på grund av ryggproblem. Hypotesen är att hunden har motsvarande känslig period vilket ska studeras med magnetresonanskamera, datortomografi och patologi. Objektiv rörelseanalys visar belastningen på ryggen och utgör grund för utbildning i förberedelse av den unga hunden till en hållbar vuxen hund. Annika Bergström, SLU. Stamcellsbehandling vid kronisk degenerativ ledsjukdom hos hund; 3 år. Kronisk osteoartros är vanligt hos hundar. Hundar med kronisk osteoartros kan erbjudas stamcellsterapi om de har smärta trots rehabilitering & medicinering. Hundarna utvärderas av ortoped, sjukgymnast, radiologiskt samt med kinematik & kinetik. Utvärdering sker innan terapin samt 2 och 6 månader efteråt. Stamcellerna utvinns från hundens eget fett och injiceras därefter i den sjuka leden. Målet är att utvärdera om hundar med kronisk smärta kan få ett mindre smärtsamt och därmed längre liv. Cecilia Ley, SLU. Osteoartrit hos katt – morfologi, diagnostik och inverkan av fetma; 3 år. Osteoartrit (OA) är en vanlig ledåkomma hos katt. Bakomliggande faktorer är ofta okända och sjukdomsutvecklingen oklar. Studierna syftar till att utveckla kliniska, immunologiska och bild-diagnostiska metoder för förbättrad diagnostik, samt att karaktärisera förändringar i ledvävnaden. Associationer mellan övervikt/fetma, rörelsemönster, beteende, inflammation och förekomst av osteoartrit kommer att undersökas. På sikt kan resultaten leda till förbättrad behandling och förebyggande av osteoartrit hos katt. Linda Toresson, Regiondjursjukhuset Helsingborg. Vitamin B12-brist hos hund med kronisk enterit; 3 år Vitamin B12-brist hos hund med kronisk enterit medför sämre prognos än om B12-brist inte föreligger. I en prospektiv studie kommer vi att jämföra rekommenderad parenteral B12-supplementering med per oral, som i en pilotstudie visat sig ge lika bra resultat och är avsevärt billigare. Projektet kommer att analysera serumkobalamin och biomarkörer för B12-brist före och efter behandling samt karaktärisera tarmfloran med genetiska metoder för att öka kunskapen om de bakomliggande mekanismerna. Camilla Sichlau Bruun, Köpenhamns universitet. Diskusprolaps hos tax; 1 år. Diskbråck är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom hos taxar. Sjukdomen har hög ärftlighet och det skulle vara värdefullt att identifiera en eller flera mutationer och att kunna utveckla ett DNA test. En kandidatregion på kromosom 12 har nyligen identifierats. Detta projekt syftar till att genomföra en utökad associationsstudie för att närmare kartlägga denna region. Det kan möjliggöra ett kvalificerat sökande för eventuell mutation och utveckling av gentest för sjukdomen. Lisbeth Olsen Hoier, Köpenhamns universitet. Cirkulerande biomarkörer för oxidativ stress hos hundar med hjärtklaffsproblem; 1 år. Degenerativ hjärtklaffssjukdom är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund, men den bakomliggande sjukdomsmekanismen är fortfarande okänd. Forskning behövs för att finna ny behandling och prognostiska möjligheter. Oxidativ stress har föreslagits vara associerat med sjukdomen. Målsättningen med denna studie är att mäta koncentrationer av markörer för oxidativ stress i blodet och se hur dessa varierar med svårighetsgraden av sjukdomen och sjukdomens fortskridande. Tomas Bergström, SLU. Helgenomsekvensering av hundar för hundar; 3 år. Ansökan avser helgenomsekvensering av hundar. Syftet är att använda denna kraftfulla teknik för att identifiera sjukdomsorsakande mutationer och att utvärdera konsekvenserna av att helgenomsekvensering inom en nära framtid sannolikt kommer att vara allmänt tillgänglig för hundägare på samma vis som dagens DNA-tester för enskilda sjukdomar. En central resurs för helgenomsekvensering vid Veterinärmedicinsk och Husdjursvetenskapligt Centrum (VHC) byggs med nära koppling till Hundbiobanken. Katja Höglund, SLU. Fruktosamin hos friska belgian shepherd - skyddande anlag mot diabetes mellitus; 2 år. Vissa raser drabbas hårt av diabetes mellitus (DM), andra har låg risk. Forskargruppen har undersökt ämnesomsättningen hos >500 friska hundar av 9 raser och hos Belgian Shepherds funnit ett locus associerat till fruktosamin, ett ämne som speglar glukosnivån. Fynden kan vara kopplade till ett skyddande anlag mot DM. Projektet avser nu att med helgenomsekvensering identifiera bakomliggande gener. Målsättningen är att öka förståelsen för glukosomsättningens reglering och förbättra diagnostik och behandling. Sofia Hanås, Evidensia Djurkliniken Västerås. Cirkulerande biomarkörer för hjärtsjukdom hos katt; 3 år. Hjärtmuskelförstoring (Hypertrofisk kardiomyopati, HCM) är kattens vanligaste hjärtsjukdom, och är en utmaning både diagnostiskt och prognostiskt. I projektet studeras värdet av analys av olika hjärtbiomarkörer i blod. Målet är att undersöka variationer hos friska katter och användbarhet för diagnos och prognos av HCM. Tillämpningsområdet är kontroll av kattpatienter när möjlighet till hjärtultraljud saknas och för att få en säkrare bedömning av kattens diagnos och prognos. Erik Ropstad, Norges veterinärhögskola. Mekanismer för juvertumörutveckling hos hund; 3 år. Denna studie avser att etablera en experimentell modell för studier av juvertumörer hos hund. Hypotesen är att exponering för kroppsegna hormoner och/eller kemiska ämnen som påverkar hormoner via olika mekanismer kan bidra till juvertumörutvecklingen. Projektet kommer att använda ett flertal olika tekniker bland annat helgenomsekvensering och morfologiska studier. Camilla Spångberg, SLU. En klinisk utvärdering av behovet av gips efter artrodes av karpalleden hos hund; 3 år. Gips efter steloperation av karpalleden (handloven) har länge ansetts nödvändigt. Komplikationer som hudinfektioner, skav- och trycksår är vanligt vid användning av gips. Syftet med studien är att objektivt utvärdera behovet av gips efter steloperation. Hundar som inkommer för steloperation delas in i två grupper. Grupp 1 gipsas postoperativt, medan grupp 2 inte gipsas. Vid återbesök utvärderas resultatet genom ortopedisk undersökning och röntgen. Visar studien att gips inte behövs kan komplikationer efter steloperationer minskas. Jens Karlsson, SLU. Användning av MH och BPH i syfte att utveckla individbaserad träning; 3 år. Målsättningen är att utifrån mentalbeskrivning hund (MH), beteende och personlighetsbeskrivning hund (BPH) och självrapporterade uppgifter om hundens ålder, träning, med mera avgöra till exempel vilken träningstyp och stegringshastighet som ger bättre respektive sämre resultat på genomförda tävlingar och prov. För uppföljning utvecklas en applikation till mobiltelefoner där efterfrågade uppgifter matas in. I Sverige har vi en unik möjlighet via SKK hunddata med resultat från MH, BPH och tävlingsresultat. Resultaten är användbara för alla som tränar hundar för arbete eller tävling. Helene Ehriander, Linnéuniversitetet. Bokhunden och Astrid Lindgren; 1 år. Projektet avser att undersöka vad en bokhund behöver kunna för att på bästa sätt fungera i lässituationer med svenska elever/barn. Vad behöver hundföraren kunna för att ge det läsande barnet (även barn med AST-diagnos) stöd i lässituationen? Ingen forskning har tidigare gjorts. Detta är viktigt för att uppnå kvalitet och säkerhet när intresset för "läshundar" nu vaknar. Björn Ekesten, SLU. Är chorioretinopati hos flat coated retriever en immunmedierad retinopati?; 1 år. Chorioretinopati är en ögonbottensjukdom som kan leda till blindhet. Den har främst setts hos flat coated retriever och sporadiskt hos andra raser. Orsaken är okänd, men infektion med tarmparasiter har föreslagits som utlösande orsak. Vår hypotes är att sjukdomen är immunmedierad i likhet med paraneoplastiska retinopatier hos människa. Vi vill undersöka om anti-retinala antikroppar kan påvisas hos drabbade hundar. Kunskap om orsaken leder till råd om profylax och relevanta avelsrekommendationer. Frode Lingaas, Norges veterinärhögskola. Identifering av gener som är associerade med ärftlig njursvikt hos Norsk Elghund; 1 år. Hos norsk älghund finns det en hög förekomst av allvarlig kronisk njursvikt. Sjukdomen har en komplex arvsgång med varierande symtomdebut. Målet är att identifiera gener som är associerade med sjukdomen och utveckla ett gentest som kan bidra till att reducera genen och ge ett bättre hälsotillstånd i rasen. Projektet kommer att göra en så kallad Genome Wide Association study och en finmappning/sekvensering av kandidatgener i regionen, och/eller en sekvensering av kandidatregionen hos utvalda fall/kontroller. Pågående projekt: Kerstin Bergvall, SLU, Juvenil demodikos hos hund; År 3 av 3 Juvenil demodikos är en vanlig hudsjukdom hos hund orsakad av parasiten Demodex canis med inflammation och bristning av hårsäckar samt sekundära bakterieinfektioner som följd. En genetisk bakgrund har ansetts föreligga och vissa raser har dokumenterats vara tydligt predisponerade. Syftet med studien är att kartlägga förändringar i arvsmassan associerade med sjukdomen, utreda samband mellan sjukdomen och olika typer av genetiska risk- och skyddande faktorer. Ingrid Ljungvall, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU - Kardiellt genuttryck och proteomik hos hund med kronisk hjärtklaffsdegeneration; år 2 av 2. Kronisk hjärtklaffssjukdom leder till ökad sjuk- och dödlighet hos drabbade hundar. I den planerade studien skall olika metoder användas för att studera gen- och proteinuttryck i hjärtvävnad från hundar med kronisk hjärtklaffssjukdom. Resultat skall jämföras med fynd från hjärtfriska hundar och hundar med annan hjärtsjukdom. Målet är att identifiera sjukdomsmekanismer, tidiga sjukdomsmarkörer, samt nya behandlingsmetoder som kan fördröja sjukdomsutvecklingen. Emma Ivansson, Uppsala universitet - En heltäckande studie av sjukdom och dödlighet i Flatcoated retriever; År 3 av 3 Varannan Flatcoated retriever dör före 10 års ålder och cancerfrekvensen är hög. Denna unika och heltäckande studie innehåller registrering av samtliga dödsfall och cancerdiagnoser i rasen under ett år, en framåtsyftande studie där en årskull valpar följs genom livet, samt insamling av prover från årskullen och hundar med cancer för att möjliggöra genetiska studier. Förhoppningen är att ökad kunskap på sikt ger en friskare ras. Metoder framtagna inom detta pilotprojekt kan användas i andra raser. Gerli Rosengren Pielberg, Uppsala universitet - Karaktärisering av genetiska riskfaktorer för lymfocytär thyroidit hos hund; År 3 av 3 Lymfocytär thyroidit är en av de vanligaste hormonsjukdomarna hos hund. Det är en autoimmun sjukdom som inte kan botas och som allvarligt påverkar hundens livskvalitet om den inte behandlas. Projektet syftar till att karakterisera och identifiera genetiska riskfaktorer med mål att kunna utveckla möjlighet för genetisk testning och behandling. Eva Sandberg, SLU. Fysiologiska mätvärden som indikatorer på hundars beteende och personlighet; År 3 av 3. Hundar skiljer sig från varandra beteendemässigt och fysiologiskt och ärftliga faktorer har sannolikt stor betydelse. Syftet med projektet är att bättre förstå sambanden mellan hundens beteende och förändringar i hjärtfrekvens och hormonkoncentrationer under olika testsituationer, t ex BPH. Detta forskningsprojekt kan förhoppningsvis leda till resultat som har betydelse i avelsarbetet för bättre mentalitet hos flera hundraser och dessutom öka kunskapen om BPH:s avelsutvärderande funktion. Tove Fall, Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet - Hundägare och kardiovaskulär risk; År 2 av 3. Det finns bevis för att hundägare lever ett mer aktivt liv än icke-hundägare. Hur detta påverkar hälsa i ett längre perspektiv är ändå okänt. Detta är ett unikt multidisciplinärt projekt som syftar till att undersöka om hundägande kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Forskarna ska genomföra projektet genom att koppla det nationella hundägarregistret med folkhälsoregister.
Forskningsanslag 2013
Här följer en kort beskrivning av forskningsprojekten som tilldelats medel för forskningsåret 2013. Kontakta forskaren för mer detaljerad och utförlig information.